European Fertility Week, 2 - 8 november
Fertility@work Double Duty
Europeiska fertilitetsveckan (EFW), som startade 2016 och hålls årligen under den första hela veckan i november, är en kampanj som syftar till att öka medvetenheten om fertilitet, infertilitet och de långtgående konsekvenserna av ofrivillig barnlöshet.
Varje år fokuserar kampanjen på ett specifikt tema, som utforskas på djupet för att identifiera kritiska brister och föreslå lösningar som kan förbättra stödsystem och resultat för de drabbade.
Fertility@Work – fertilitetsbehandling och arbetsliv
Att genomgå fertilitetsbehandling samtidigt som du arbetar kan vara en stor utmaning.
Hormonbehandlingar, klinikbesök med kort varsel och den känslomässiga påfrestningen av hopp och ovisshet ska kombineras med arbetsuppgifter, möten och förväntningar på att prestera som vanligt.Var sjätte person i fertil ålder upplever fertilitetsproblem, vilket motsvarar omkring 25 miljoner människor inom EU. Trots det pratas det sällan om ofrivillig barnlöshet och fertilitetsbehandling på arbetsplatsen.
Temat för European Fertility Week 2026 är Fertility@Work, med fokus på hur arbetslivet kan bli mer förstående och inkluderande för personer som genomgår fertilitetsbehandling.Fertilitetsproblem är inte enbart en privat angelägenhet. De påverkar också arbetslivet. Genom ökad kunskap, flexibla arbetstider, tydliga riktlinjer och ett öppnare samtalsklimat kan arbetsgivare skapa bättre förutsättningar för sina medarbetare.
Ingen ska behöva välja mellan att försöka bilda familj och att utvecklas i sitt arbetsliv.
Vi bad IMRAB - Intitutet för Medicinsk Rätt att svara på era frågor om vårdens, patientens och arbetsgivarens ansvar när fertilitetsbehandling ska kombineras med arbetslivet.
IMRAB svarar på era frågor
Frågorna de svarar på är:
1. Vilket ansvar har vårdgivaren för att informera patienten om hur behandlingen kan påverka möjligheten att arbeta, eventuella biverkningar och andra konsekvenser av behandlingen som kan påverka arbetsförmågan? Vilka rättigheter har patienten när fertilitetsbehandlingen påverkar arbetsförmågan? 2. Har patienten rätt att få hjälp med medicinska intyg när en fertilitetsbehandling påverkar arbetsförmågan?
3. Finns det situationer där patienten riskerar att hamna mellan vårdens ansvar och arbetsgivarens ansvar? Var går gränsen mellan vårdens, patientens och arbetsgivarens ansvar?
4. Ett missfall kan innebära både fysisk och psykisk påfrestning och påverka möjligheten att arbeta. I vissa länder har man infört särskilda regler om ledighet vid missfall. Hur ser möjligheterna till sjukskrivning ut i Sverige efter ett missfall? Vilka medicinska bedömningar ligger till grund för sjukskrivning, och vilket ansvar har vården för att uppmärksamma behovet av återhämtning och stöd?
5. Efter avslutad fertilitetsbehandling händer det att personer har receptbelagda läkemedel kvar som de inte längre behöver. I olika forum och grupper på sociala medier förekommer erbjudanden om att sälja eller skänka dessa läkemedel till andra som genomgår fertilitetsbehandling. Samtidigt cirkulerar olika uppgifter om vad som egentligen är tillåtet. Vad säger svensk lag om att sälja eller ge bort receptbelagda fertilitetsläkemedel till en annan privatperson? Finns det någon juridisk skillnad mellan att sälja och att skänka läkemedel? Vilka straffrättsliga konsekvenser kan det få för den som överlåter läkemedlen, och kan även den som tar emot eller köper dem göra sig skyldig till ett brott?
6. Har vårdgivaren rätt att neka någon behandling på grund av patienten är arbetslös? Har vårdgivaren rätt att neka patienten behandling om hen är sjukskriven på grund av psykisk ohälsa som grundar sig i barnlösheten?
7. Fertilitetsbehandling kan innebära återkommande vårdbesök, äggplock, läkemedelsbehandling och ibland komplikationer som påverkar arbetsförmågan. Vi möter personer som berättar att deras arbetsgivare ifrågasätter sjukfrånvaro i samband med IVF, trots medicinska intyg. Andra upplever att de behöver pausa sin behandling av rädsla för att få olovlig frånvaro eller andra konsekvenser på arbetsplatsen. Hur mycket behöver jag berätta för min arbetsgivare, varför jag är sjukskriven eller ledig för fertilitetsbehandling? Och vad gör man som patient om arbetsgivaren vägrar att ge ledigt för fertilitetsbehandling?
8. Hur fungerar rätten att söka vård i andra regioner med tanke på att reglerna är olika i de olika regionerna?
9. Vad kan jag göra om jag anser att en klinik felbehandlat mig eller begått misstag?
10. Patienter som misslyckas med en återföring av embryo och påverkas negativt av både hormoner och själva situationen, är det en sjukanmälan som ska göras då eller finns det andra rättigheter?
Att genomgå fertilitetsbehandling samtidigt som du arbetar kan vara en stor utmaning.
Hormonbehandlingar, klinikbesök med kort varsel och den känslomässiga påfrestningen av hopp och ovisshet ska kombineras med arbetsuppgifter, möten och förväntningar på att prestera som vanligt.Var sjätte person i fertil ålder upplever fertilitetsproblem, vilket motsvarar omkring 25 miljoner människor inom EU. Trots det pratas det sällan om ofrivillig barnlöshet och fertilitetsbehandling på arbetsplatsen.
Temat för European Fertility Week 2026 är Fertility@Work, med fokus på hur arbetslivet kan bli mer förstående och inkluderande för personer som genomgår fertilitetsbehandling.Fertilitetsproblem är inte enbart en privat angelägenhet. De påverkar också arbetslivet. Genom ökad kunskap, flexibla arbetstider, tydliga riktlinjer och ett öppnare samtalsklimat kan arbetsgivare skapa bättre förutsättningar för sina medarbetare.
Ingen ska behöva välja mellan att försöka bilda familj och att utvecklas i sitt arbetsliv.
Vi bad IMRAB - Intitutet för Medicinsk Rätt att svara på era frågor om vårdens, patientens och arbetsgivarens ansvar när fertilitetsbehandling ska kombineras med arbetslivet.
IMRAB svarar på era frågor
Frågorna de svarar på är:
1. Vilket ansvar har vårdgivaren för att informera patienten om hur behandlingen kan påverka möjligheten att arbeta, eventuella biverkningar och andra konsekvenser av behandlingen som kan påverka arbetsförmågan? Vilka rättigheter har patienten när fertilitetsbehandlingen påverkar arbetsförmågan? 2. Har patienten rätt att få hjälp med medicinska intyg när en fertilitetsbehandling påverkar arbetsförmågan?
3. Finns det situationer där patienten riskerar att hamna mellan vårdens ansvar och arbetsgivarens ansvar? Var går gränsen mellan vårdens, patientens och arbetsgivarens ansvar?
4. Ett missfall kan innebära både fysisk och psykisk påfrestning och påverka möjligheten att arbeta. I vissa länder har man infört särskilda regler om ledighet vid missfall. Hur ser möjligheterna till sjukskrivning ut i Sverige efter ett missfall? Vilka medicinska bedömningar ligger till grund för sjukskrivning, och vilket ansvar har vården för att uppmärksamma behovet av återhämtning och stöd?
5. Efter avslutad fertilitetsbehandling händer det att personer har receptbelagda läkemedel kvar som de inte längre behöver. I olika forum och grupper på sociala medier förekommer erbjudanden om att sälja eller skänka dessa läkemedel till andra som genomgår fertilitetsbehandling. Samtidigt cirkulerar olika uppgifter om vad som egentligen är tillåtet. Vad säger svensk lag om att sälja eller ge bort receptbelagda fertilitetsläkemedel till en annan privatperson? Finns det någon juridisk skillnad mellan att sälja och att skänka läkemedel? Vilka straffrättsliga konsekvenser kan det få för den som överlåter läkemedlen, och kan även den som tar emot eller köper dem göra sig skyldig till ett brott?
6. Har vårdgivaren rätt att neka någon behandling på grund av patienten är arbetslös? Har vårdgivaren rätt att neka patienten behandling om hen är sjukskriven på grund av psykisk ohälsa som grundar sig i barnlösheten?
7. Fertilitetsbehandling kan innebära återkommande vårdbesök, äggplock, läkemedelsbehandling och ibland komplikationer som påverkar arbetsförmågan. Vi möter personer som berättar att deras arbetsgivare ifrågasätter sjukfrånvaro i samband med IVF, trots medicinska intyg. Andra upplever att de behöver pausa sin behandling av rädsla för att få olovlig frånvaro eller andra konsekvenser på arbetsplatsen. Hur mycket behöver jag berätta för min arbetsgivare, varför jag är sjukskriven eller ledig för fertilitetsbehandling? Och vad gör man som patient om arbetsgivaren vägrar att ge ledigt för fertilitetsbehandling?
8. Hur fungerar rätten att söka vård i andra regioner med tanke på att reglerna är olika i de olika regionerna?
9. Vad kan jag göra om jag anser att en klinik felbehandlat mig eller begått misstag?
10. Patienter som misslyckas med en återföring av embryo och påverkas negativt av både hormoner och själva situationen, är det en sjukanmälan som ska göras då eller finns det andra rättigheter?